Se det stora i det lilla

Vidsträckta vyer och praktfulla planteringar kan imponera. Men det som imponerar mest på mig är nog ändå de där vanliga sakerna i naturen som, när man ger sig tid att titta efter, är bedårande. 

Här har naturen gjort en "installation". Eller? En död gren som kanske egentligen borde anses vara ful, men som just här, på toppen av ett berg med havet i bakgrunden, blir ett konstverk.

Alla små vattenpölar i bergen går vi oftast bara förbi. Möjligen tittar vi ner och konstaterar att det är något grönt som växer där. Om vi stannar, böjer oss ned och tittar efter riktigt noga, kan vi se att det är "trådar" (alg, tror jag) och luftbubblor i olika spännande giftgröna färger. Här finns liv.  

Berg och hav är oftast ett säkert kort när man vill ta en vacker bild. Och visst är det grant! Men det är också överraskande vackert när vi sänker blicken.

Berget är ju inte bara grått. Här finns många färger och flera mönster. 

Ett konstverk helt enkelt!

Vackra blommor tar man gärna kort på. Naturligtvis! Men även en helt vanlig mossa kan vara vacker. Böjer man sig ned och kommer nära så är det som att en ny värld öppnar sig. Tänk om jag var pytteliten, då skulle mossan vara som en stor skog för mig att vandra omkring i. En intressant och spännande skog, tror jag.

Att se det stora i det lilla, det vackra i det vanliga, 

gör en människa lite glad, tror jag. 

Varför inte pröva.

(Dessa kort tog jag under en promenad för en vecka sedan på Rörö.)

Ha en bra dag!

/Lena

Vad ögonen dras till

Vissa har ögon som dras till båtar. Mina är inte av denna sort. Men jag hade lovat att ta kort på premiärturen idag eftersom jag har kamera och "tar mycket kort". 

Första kortet blev på kajakerna när de låg på land upp och ned. De ser ut att ha ögon. Ledsna ögon. För att de ligger på land? Ja, kajaker kanske kan ha känslor. Vem vet.

Nere vid stranden ökade mitt intresse. Inte för båtar utan för det som drivits upp av vågor och hamnat på sanden. Titta vilken vacker... ja, vad det nu är. Det ser ut som en avlång blåmussla men det är det förstås inte.

Och titta på den här. Underbart vacker! 

Ska jag ta med den hem?

Men just det, jag skulle ju fotografera båt hade jag ju lovat. Tjolahopp! Här kom två båtar med. Båda finns på Rörö och båda är gula. Lite olika storlekar bara.

Men åh, vilken underbart vacker blåmussla.

Har du tänkt på att det finns många miljoner (antar jag) blåmusslor i denna värld men ändå inte två som ser exakt likadana ut. Sådant imponerar på mig. 

Och vad är detta? Stor som en knytnäve är den. Jag har ingen aning. 

Så småningom såg jag att kajaken hade återvänt till stranden och blivit uppdragen. Nåja, några kort tog jag i alla fall. Men det är de här vanliga fast samtidigt helt unika saker i naturen som mina ögon dras till. Det är dessa jag SER. 

Så bra att vi människor ser olika saker så att allt och alla har chans att bli sedda

Ha en bra helg!

/Lena

Är mindfulness lösningen på allt?

Jag läste nyss en artikel om ökande stress och ohälsa på arbetsplatser:

http://www.va.se/nyheter/2015/03/10/larm-fran-stressforskare-granslosa-arbetsplatser-ger-rekordstress/

Kan lösningen vara mindfulness?

Både "ja" och "nej", tror jag. 

Mindfulness är en livsstil. 

Mindfulness innebär träning i ett förhållningssätt.

Men det är inte lösningen på alla världens problem. 

Å andra sidan kanske det är det?

Livet måste hanteras! 

För att bevara hälsan bör man äta bra mat, sova tillräckligt, känna meningsfullhet, ha goda relationer, gärna ha lite roligt ibland. 

Man behöver kunna sätta gränser (som artikeln handlar om).

Mindfulness "fixar" inte detta.

Men den som tränar mindfulness kan kanske få hjälp att lättare hantera livet: hitta motivationen till att röra på kroppen och äta nyttigt, få tålamod att fortsätta på det viset. Kanske kan man med hjälp av mindfulness bygga upp självförtroende och självkänsla så man lättare kan sätta gränser. Kanske träningen gör att man blir lite gladare och lite starkare.

  

Det enda jag kan garantera är att det är värt att pröva.

Jag undrar vilken effekt man skulle få om alla chefer, alla i företagsledningarna, alla i riksdag och regering började träna mindfulness. 

Spännande tanke tycker jag...

Ha en bra dag!

/Lena 

Upplev Skärgården 16 maj

Upplev Skärgården den 16 maj. 

Alla är välkomna ut till Göteborgs skärgård, den norra och södra.

Själv kommer jag förstås att vara på Rörö, den nordligaste ön.

Hit kommer man med färja.

Gula Ulrika eller Linda ser till att man kommer tryggt från Burö till Rörö.

Resan med färja tar ca. 25 minuter.

På Rörö kommer det att vara massor med aktiviteter.

Jag finns med Nordöslöjd i Fiskargården

(vitt hus vid gästhamnen).

Där säljer jag min bok 

"Naturens gåvor" till specialpris dagen till ära. 

Jag kommer också att informera om hur man under dagen kan gå en 

"Mindfulnesspromenad" på egen hand 

i det vackra naturreservatet på Rörö.

Senare i sommar är den intresserade välkommen tillbaka på guidade turer i naturen då vi ägnar oss åt den ädla konsten att "bara vara". Då upplever vi med alla våra sinnen. Promenaden görs i långsam takt med fokus på lukt, hörsel, syn, känsel...

Vid Nordöslöjd kan man passa på att kika på allt fint hantverk som visas och säljs. Flera hantverkare från ön ställer ut. Information om alla aktiviteter kommer senare. 

Boka gärna in lördagen 16 maj för ett besök i skärgården.

Ha en bra dag!

/Lena

Göra plats för nytt

Nu är det VÅR!

Och med våren kommer vårkänslorna. För mig innebär det att jag får lust att slänga och sortera. Lite tokigt kanske? Men så fungerar jag. 

Saker blir lätt liggandes där man lägger dem. Det skapas "dåligt-samvete-högar" lite överallt. Prylar som ligger i vägen. Saker som man inte längre lägger märke till (för man har blivit så van vid att se dem) men de märks ändå. De tar energi. 

Men om varje sak har sin givna plats uppstår inte problemet med högar. Det låter kanske enkelt men är inte alltid helt lätt att förverkliga. Därför, när man slänger och sorterar i skåp och lådor, bör man se till att det finns åtminstone en liten gnutta plats för nya ting. På så sätt förebygger man kommande problem med saker som bara ligger.  

För att få plats med nytt måste man alltså göra sig av med gammalt. 

Man måste skapa utrymme för det nya.

Det är likadant med gamla, tunga tankar man går omkring och dras med. Så länge de får fylla alla utrymmen så får inga nya rum. 

Tyvärr kan man inte gå till tippen med gamla tankar. Inte heller kan man skänka dem till välgörande ändamål (tur det!). Men plats för nytt måste skapas! Hur gör man gå?

Jag har märkt att det faktiskt kan fungerar riktigt bra om jag lite då och då försöker stilla tankarna, inte värdera så mycket och acceptera. Egentligen helt utan ansträngning så kan det plötsligt sippra in lite nya förhållningssätt, känslor och tankar. Inte vet jag var de kommer ifrån. Men tydligen känner de sig mer välkomna om jag bara försöker göra lite fritt utrymme för dem. 

Häpp!

Det är ingen tvekan om vad jag vill fylla det tomma utrymmet med:

våren, fåglarna som börjar kvittra, knoppar, ljuset och solen. 

Vad vill du fylla på med?

Ha en bra dag!

/Lena