Vissa har ögon som dras till båtar. Mina är inte av denna sort. Men jag hade lovat att ta kort på premiärturen idag eftersom jag har kamera och "tar mycket kort".
Första kortet blev på kajakerna när de låg på land upp och ned. De ser ut att ha ögon. Ledsna ögon. För att de ligger på land? Ja, kajaker kanske kan ha känslor. Vem vet.
Nere vid stranden ökade mitt intresse. Inte för båtar utan för det som drivits upp av vågor och hamnat på sanden. Titta vilken vacker... ja, vad det nu är. Det ser ut som en avlång blåmussla men det är det förstås inte.
Och titta på den här. Underbart vacker!
Ska jag ta med den hem?
Men just det, jag skulle ju fotografera båt hade jag ju lovat. Tjolahopp! Här kom två båtar med. Båda finns på Rörö och båda är gula. Lite olika storlekar bara.
Men åh, vilken underbart vacker blåmussla.
Har du tänkt på att det finns många miljoner (antar jag) blåmusslor i denna värld men ändå inte två som ser exakt likadana ut. Sådant imponerar på mig.
Och vad är detta? Stor som en knytnäve är den. Jag har ingen aning.
Så småningom såg jag att kajaken hade återvänt till stranden och blivit uppdragen. Nåja, några kort tog jag i alla fall. Men det är de här vanliga fast samtidigt helt unika saker i naturen som mina ögon dras till. Det är dessa jag SER.
Så bra att vi människor ser olika saker så att allt och alla har chans att bli sedda
Ha en bra helg!
/Lena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar