I dag har jag varit hos tandläkaren på årets kontroll. Jag blev godkänt. Jippie!
Det är inte självklart när man som jag gjorde många tandläkarbesök under 70-talet. Då var filosofin att man hellre skulle borra än låta bli. Dessutom borrade man bort lite extra mycket av tanden "för säkerhets skull". Vi som har varit med om det sitter nu med munnen full av amalgam. I stort sett varje tand är lite svart-silver färgad.
Så gör man inte längre. Nu inser man vitsen med att behålla den riktiga tanden i så hög utsträckning som möjligt.
Dess fula och miljöfarliga amalgamfyllningar håller inte för evigt. Jag vet! Därför är det alltid lite spännande att gå till tandläkaren och höra årets dom.
Men sedan - när de förlösande orden "allt ser bra ut" kommer - så går det som en våg av lycka genom kroppen. Jag känner mig befriad. Lätt! Som om jag vunnit högsta vinsten i något lotteri.
Plötsligt känns världen lite ljusare, människorna jag möter lite vackrare och vänligare, eventuella problem mindre betydelsefulla och möjligheterna många. Framtiden ser ljus och hoppfull ut.
DEN känslan skulle jag vilja konservera. Stoppa ned i en burk. För att ta fram lite då och då. När den som mest behövs.
Den varar tyvärr inte särskilt länge.
Den känslan går att beskriva vetenskapligt. Det handlar om kemi. Kroppens kemi. Det är oundvikligt att känslan dalar för att senare försvinna. Det är så det ska vara. Det är så vi människor fungerar.
Men OM det hade varit möjligt att gå in i sin vanliga mataffär och hitta sådana burkar på en hylla så hade det inte varit någon nackdel, tycker jag.
Vad tycker du?
Önskar dig en bra dag!
/Lena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar