Men funkar det verkligen?

Blir det lättare att se det vackra och fina
om man  tränar sig på att uppmärksamma det?

Eller är det bara floskler?

Jag utgår alltid från min egen erfarenhet. Jag pratar aldrig väl om något som jag inte tycker fungerar för mig själv.

Mitt liv är inte en dans på rosor. Jag gör inte alltid "rätt" val. Jag har inte bara en massa positiva tankar och känslor. Tyvärr! Men numera så fastnar jag inte i negativa snurror. Jag kanske är där en stund. Men jag har verktyg för att gå vidare. Och jag använder dem.

ETT verktyg är att man tränar sig i att uppmärksamma positiva saker.
Det gör skillnad! Jag har testat!

Vad ser du på bilden ovan?
Något grönt och skräpigt?

Eller grässtrån med vackra iskristaller? Små konstverk!

Idag var det dags för mig att göra ett av de återkommande cellprov som vi kvinnor blir kallade till. Inte kul alls! Ganska olustigt till och med.

På vägen dit njöt jag av solen som lät några strålar skina på just mig och några vattenpölar som fått en vacker ishinna. På vägen hem stannade jag en stund och lyssnade på två fåglar som kvittrade så vackert och förmodligen pratade med varandra. Det där olustiga besöket som innebar provtagning blev bara en parentes mellan det fina jag upplevde på vägen dit och hem.

Du vet inte om det funkar för dig förrän du har provat.
Jag föreslår att du gör det!

Ha en bra dag!