Benskörhet

Jag läste häromdagen att man konstaterat att benskörhet är vanligast i Sverige och Norge. Det verkade som att våra länder utmärkte sig i statistiken.

Min första tanke var då att denna information skulle kunna ge en vägledning till hur man undviker benskörhet. Det måste vara något som skiljer norrmän och svenska från människor i övriga länder. Kan det ha med kosten att göra? Något vi äter? Något vi inte äter? Kan det bero på livsstil eller levnadsvanor? Miljön? 

Visst undrar man. Åtminstone gör jag det. Nu kommer detta att undersökas och man kommer att hitta ett svar så småningom så vi slipper bli bensköra i så hög utsträckning. Trodde jag. Men icke.

Visst skulle det hela utredas. Men endast i syfte att ta fram läkemedel till de som har benskörhet. Jag gissar att läkemedelsföretag var med och betalade notan för undersökningen. Och de är inte så intresserade av att vi inte blir sjuka. Deras intresse ligger i att få fram effektiva läkemedel.

Vilket är bra förstås. Särskilt för alla som redan drabbats.

Men vi som ännu ej blivit bensköra skulle så gärna vilja veta om vi kan göra något för att undvika besvär och lidande som benskörhet för med sig. (Jo, det finns redan rekommendationer. Men det är uppenbart att de inte räcker eftersom vi fortfarande toppar statistiken. Eller?)

Tyvärr är det mycket dyrt med vetenskapliga undersökningar. Någon måste betala notan. Därför får vi nog inget svar på hur och vad vi kan förändra för att undvika sjukdomar.

Detta känns fel, tycker jag. 

Pengarna borde fördelas mer jämnt. 

Lika mycket resurser till utveckling av läkemedel som till 

forskning (samt kraftfulla åtgärder) om hur man undviker att bli sjuk. 

Så tycker jag. 

Ha en bra dag!

/Lena